Zunftbrunnen ( Gillefontänen )

En liten och vacker fontän som du stöter på när du promenerar genom Reutlingen. 1983 fick den Aachenfödde skulptören Bonifatius Stirnberg i uppdrag att bygga en fontän i hörnet av Wilhelmstraße och Oberamteistraße nära portalen till Marienkirche. Dess tema är de tolv kejserliga gillen som hade ekonomisk och politisk makt i den då fria kejsarstaden Reutlingen från omkring 1500 till deras upplösning 1862. Gillen var föregångare till dagens hantverksgillen, som skänkte fontänen till staden.Tolv scener visas med bronsfigurer som ägnar sig åt sina typiska gillesaktiviteter. "Å ena sidan handlar det om yrken som bagare, slaktare och vinodlare, som är inriktade på fysiskt välbefinnande. Man kan se hur bagaren tar ut den regionala specialiteten, Mutschel, ur stenugnen, medan slaktaren är på väg att använda hammaren för att döda nötköttet. Under druvskörden skär vinodlaren av druvorna för att sedan förvara dem i sin Kipe, en korg gjord av vävda pilkvistar som han bär på ryggen. Andra tillverkar material som läder, pälsar och fina yllevävnader som garvare, pälsmakare och tygmakare eller bearbetar dem vidare som skräddare och skomakare. I skildringen av garvaren kan man se hur han bearbetar lädret från underhudsvävnad och muskelvävnad. I hans scen arbetar pälsaren på ett skinn med en liten skrapa, medan den andra mannen syr ihop skinn. Vävaren hukar vid sin handväv med en skyttel i handen, skräddaren sitter med korslagda ben i sin verkstad på bordet och syr ett klädesplagg. I bakgrunden syns en så kallad skräddarbuste, på vilken en ofärdig frack hänger. På bilden av skomakaren monterar han en sula på skons överdel. Smedjan och kokträdet tillverkar användbara vardagsföremål i form av verktyg och tunnor. Smeden syns i sin avbildning med en assistent som arbetar med en hästsko med hammare och tång. Kötaren i sin tur drar en tunnbåge över stavarna, bredvid honom finns tvättbottnar och små hinkar som redan är tillverkade. Kärcher transporterar varorna i och på sin täckta vagn. I hans lager finns såväl vävda korgar som hinkar och kastruller, som han är på väg att lasta. Dessa varor säljs sedan av livsmedelshandlaren i nästa stad. En gammal kassaapparat och en våg kan ses på hans disk, bakom vilken står en kund med en full varukorg. Eftersom kvinnor inte kunde bli hantverksmästare i Reutlingen är den enda kvinna som avbildas en kund. Som hustru till en hantverksmästare tog hon dock bland annat hand om försäljning, kvalitetskontroll, bokföring och skötsel av lärlingar och tjänstefolk." (Alana Elise de Vooght)